Efterarbete

Dagen efter som barnen hade spelat upp teatern var det dags att börja reflektera igen. Varför jag skriver igen är för att barnen redan reflekterat över projektet som helhet tidigare. Men nu var det fokus på själva teaterföreställningen. Det kändes bra att göra det direkt dagen efter då barnen fortfarande hade det färskt i minnet. Fortfarande hör jag barnen säga: - Jag vill spela upp teatern fler gånger!, - Vad synd att det är slut! Såklart att det känns vemodigt att sluta så tvärt med något som man har hållt på med så länge. Det tycker nog de flesta människor.
Barnen fick i uppgift att rita en bild från teaterföreställningen och sedan skriva lite om upplevelsen kring uppspelet.

Efterarbetet består också av att barnen ska få en bok där allt vi jobbat med i projektet ska vara med, manusarbetet i gruppen, fotografier, arbetet kring deras trollspön, bilder de ritat och målat etc.

Boken med all dokumentation kring projektet.

Premiär

Så var det dags för premiär. Två andra F-1:or med respektive pedagoger var de som fick äran att först titta på teatern. Barnen på scenen kände att det var annorlunda att spela inför publik. De skrattade ju reflekterade snabbt ett barn i efterhand. Sedan var det dags för andra föreställningen, en 2-3:a. Det gick också galant. Men det som de flesta barnen hade sett fram emot var föreställningen på kvällen för alla föräldrar och syskon. Och nu i efterhand säger jag bara, vilka fantastiska barn som rodde hela detta projektet i land. BARN KAN MYCKET MER ÄN VAD VI VUXNA TROR! VI MÅSTE GE DEM TID FÖR ATT KUNNA UTFÖRA SAKER. DÅ ÄR ETT ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETSSÄTT ATT FÖREDRA. DET ÄR VÅR UPPGIFT SOM PEDAGOGER ATT SE TILL ATT FÖRMÅGOR OCH CENTRAL INNEHÅLL SMÄLTER IN.

Dagen innan kom både Sydsvenskan och Lokalbladet i Svedala på besök för att fotografera och skriva om oss. Kul!

Teaterns handling

Det börjar med att trollkarlen och kejsaren föds på samma dag. Det är två flickor. De växer upp i två olika familjer. Trollkarlens familj leker och gullar mycket med sitt barn medan Kejsarens barndom består av att hon får allt vad hon pekar på och allting serverat på silverfat av familjens tjänare. Barnen börjar i en vanlig skola och båda två är intresserade av trolleri. Trollkarlen visar sig ha fallenhet för detta medan Kejsaren inte har det på samma sätt, därför är han inte så snäll mot henne. Trollkarlen börjar så småningom på en tvättäkta trolleriskola.
En dag kraschlandar en magisk meteorit utanför skolan. Trollkarlen vidrör denna och får magiska händer. Kejsaren blir avundsjuk och fortsätter att vara elak mot trollkarlen. En konflikt mellan de bägge barnen har uppstått. Trollkarlens föräldrar tycker att nu får det vara nog med bråk. De och trollkarlen beger sig hem till Kejsaren för att en gång för alla lösa bråket. Tumult uppstår och mitt i alltihop råkar trollkarlen trolla bort sina egna föräldrar till Kejsarens stora förtjusning. Trollkarlen börjar planera sin hämnd. Kejsarens lyckas lura trollkarlen att förvandla sig till ett glas saft, som han sedan dricker upp varav trollkarlen hamnar i Kejsarens mage. Hur ska det detta få ett lyckligt slut?

Trollkarlen har kommit till världen.

Det börjar närma sig

Nu är det bara en vecka kvar till det är dags för barnen att spela upp teatern. En uns av nervösitet har gett sig till känna hos både barn och vuxna. Men jag kan göra er lugna med att säga att gör barnen lika bra ifrån sig nästa vecka som de gjort hitills under hela projektet så kommer det gå hur bra som helst. Vi repeterar vid valda tillfällen och absolut inte hela tiden utan barnen hinner såklart med andra saker i sitt skolarbete. Att ha roligt är en viktig ingrediens och ska ständigt vara närvarande men ibland stöter vi på problem och dom löser vi.
Denna vecka kommer alla barn få en uppgift som handlar om sin rollkaraktär. Barnen har blivit fotograferade och kommer att få bilden utskriven på ett papper där de sedan ska skriva en bakgrundshistoria till sin figur som de spelar i teatern. Här finns inga rätt eller fel utan det är bara ens fantasi som sätter gränser.
Fortfarande känner jag närvaron av en oerhörd glädje och stolthet hos barnen när vi arbetar med projektet. Det är så kul och speciellt när man känner att barnen är så medvetna om att vi gör något tillsammans hela gruppen. Barnen hjälper varandra och stöttar varandra utan att det på något sätt känns påklistrat utan istället väldigt naturligt. En känsla som kan spegla sig i andra sammanhang för gruppen.

En av rollkaraktärerna i teatern

Repetioner

Veckan som gått har några av barnen fått öva på olika scener i vår teater. Det är härligt att höra ord från barnen som, "Yes!" och "Jippi!" när de får reda på att de ska få repetera. När vi väl börjat inleder vi med att läsa scenen. Det blir då också automatiskt en lässtund. Barnen har självmant börjat läsa innan alla hunnit hämta sina manus och satt sig ner. Stunden blir än mer än bara läsandet. Det blir också en form av analys av innehållet i texten och prat om olika känslolägen. Det blir så mycket mer än bara övandet av repliker. Vi har också skrattat tillsammans. Att ha ett gemensamt slutmål stärker gruppen på så många sätt.

Spontant läsande av manus.

Berättaren kommunicerar med publiken.

Barnen får ge uttryck för sin inlevelseförmåga.

Entreprenörskap i skolan

Vad är entreprenöriellt lärande?
Jag tycker att projektet stundtals påminner om ett entreprenöriellt lärande. Detta lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.
Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande.
Ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där resultatet kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt.

Varför ska skolan hålla på med entreprenörskap?
Att lära sig lösa problem, planera sitt arbete och att samarbeta med andra är viktiga ingredienser för individen och för samhällets utveckling. Detta arbetssätt måste barnen få börja med tidigt så det blir en naturlig del av deras vardag i skolan. Träning ger färdighet.

De nya styrdokumenten om entreprenörskap
Den nya skollagen tar upp entreprenörskap. Läroplanen och kursplanerna för grundskolan, betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Där sägs att eleverna ska stimuleras att med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i handling. Entreprenörskap ses som en nyckelkompetens för det livslånga lärandet.





Reflektion

Barnen har fått göra en enskild reflektion kring allt vi jobbat med under projektets gång. De fick först titta i helklass på bloggen då vi också gick igenom allt vi gjort. Vi konstaterade tillsammans att det är ganska mycket och det är inte slut än. Barnen fick ett papper där de på ena sidan skulle skriva det som varit bra och på den andra sidan vad som varit dåligt. De skulle också försöka skriva ner varför de tycker som de gör. Överlag måste jag säga att så gott som alla barnen varit mest positiva. Men visst finns det saker som de också tyckt varit lite jobbiga och svåra.