Efterarbete

Dagen efter som barnen hade spelat upp teatern var det dags att börja reflektera igen. Varför jag skriver igen är för att barnen redan reflekterat över projektet som helhet tidigare. Men nu var det fokus på själva teaterföreställningen. Det kändes bra att göra det direkt dagen efter då barnen fortfarande hade det färskt i minnet. Fortfarande hör jag barnen säga: - Jag vill spela upp teatern fler gånger!, - Vad synd att det är slut! Såklart att det känns vemodigt att sluta så tvärt med något som man har hållt på med så länge. Det tycker nog de flesta människor.
Barnen fick i uppgift att rita en bild från teaterföreställningen och sedan skriva lite om upplevelsen kring uppspelet.

Efterarbetet består också av att barnen ska få en bok där allt vi jobbat med i projektet ska vara med, manusarbetet i gruppen, fotografier, arbetet kring deras trollspön, bilder de ritat och målat etc.

Boken med all dokumentation kring projektet.

Premiär

Så var det dags för premiär. Två andra F-1:or med respektive pedagoger var de som fick äran att först titta på teatern. Barnen på scenen kände att det var annorlunda att spela inför publik. De skrattade ju reflekterade snabbt ett barn i efterhand. Sedan var det dags för andra föreställningen, en 2-3:a. Det gick också galant. Men det som de flesta barnen hade sett fram emot var föreställningen på kvällen för alla föräldrar och syskon. Och nu i efterhand säger jag bara, vilka fantastiska barn som rodde hela detta projektet i land. BARN KAN MYCKET MER ÄN VAD VI VUXNA TROR! VI MÅSTE GE DEM TID FÖR ATT KUNNA UTFÖRA SAKER. DÅ ÄR ETT ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETSSÄTT ATT FÖREDRA. DET ÄR VÅR UPPGIFT SOM PEDAGOGER ATT SE TILL ATT FÖRMÅGOR OCH CENTRAL INNEHÅLL SMÄLTER IN.

Dagen innan kom både Sydsvenskan och Lokalbladet i Svedala på besök för att fotografera och skriva om oss. Kul!

Teaterns handling

Det börjar med att trollkarlen och kejsaren föds på samma dag. Det är två flickor. De växer upp i två olika familjer. Trollkarlens familj leker och gullar mycket med sitt barn medan Kejsarens barndom består av att hon får allt vad hon pekar på och allting serverat på silverfat av familjens tjänare. Barnen börjar i en vanlig skola och båda två är intresserade av trolleri. Trollkarlen visar sig ha fallenhet för detta medan Kejsaren inte har det på samma sätt, därför är han inte så snäll mot henne. Trollkarlen börjar så småningom på en tvättäkta trolleriskola.
En dag kraschlandar en magisk meteorit utanför skolan. Trollkarlen vidrör denna och får magiska händer. Kejsaren blir avundsjuk och fortsätter att vara elak mot trollkarlen. En konflikt mellan de bägge barnen har uppstått. Trollkarlens föräldrar tycker att nu får det vara nog med bråk. De och trollkarlen beger sig hem till Kejsaren för att en gång för alla lösa bråket. Tumult uppstår och mitt i alltihop råkar trollkarlen trolla bort sina egna föräldrar till Kejsarens stora förtjusning. Trollkarlen börjar planera sin hämnd. Kejsarens lyckas lura trollkarlen att förvandla sig till ett glas saft, som han sedan dricker upp varav trollkarlen hamnar i Kejsarens mage. Hur ska det detta få ett lyckligt slut?

Trollkarlen har kommit till världen.

Det börjar närma sig

Nu är det bara en vecka kvar till det är dags för barnen att spela upp teatern. En uns av nervösitet har gett sig till känna hos både barn och vuxna. Men jag kan göra er lugna med att säga att gör barnen lika bra ifrån sig nästa vecka som de gjort hitills under hela projektet så kommer det gå hur bra som helst. Vi repeterar vid valda tillfällen och absolut inte hela tiden utan barnen hinner såklart med andra saker i sitt skolarbete. Att ha roligt är en viktig ingrediens och ska ständigt vara närvarande men ibland stöter vi på problem och dom löser vi.
Denna vecka kommer alla barn få en uppgift som handlar om sin rollkaraktär. Barnen har blivit fotograferade och kommer att få bilden utskriven på ett papper där de sedan ska skriva en bakgrundshistoria till sin figur som de spelar i teatern. Här finns inga rätt eller fel utan det är bara ens fantasi som sätter gränser.
Fortfarande känner jag närvaron av en oerhörd glädje och stolthet hos barnen när vi arbetar med projektet. Det är så kul och speciellt när man känner att barnen är så medvetna om att vi gör något tillsammans hela gruppen. Barnen hjälper varandra och stöttar varandra utan att det på något sätt känns påklistrat utan istället väldigt naturligt. En känsla som kan spegla sig i andra sammanhang för gruppen.

En av rollkaraktärerna i teatern

Repetioner

Veckan som gått har några av barnen fått öva på olika scener i vår teater. Det är härligt att höra ord från barnen som, "Yes!" och "Jippi!" när de får reda på att de ska få repetera. När vi väl börjat inleder vi med att läsa scenen. Det blir då också automatiskt en lässtund. Barnen har självmant börjat läsa innan alla hunnit hämta sina manus och satt sig ner. Stunden blir än mer än bara läsandet. Det blir också en form av analys av innehållet i texten och prat om olika känslolägen. Det blir så mycket mer än bara övandet av repliker. Vi har också skrattat tillsammans. Att ha ett gemensamt slutmål stärker gruppen på så många sätt.

Spontant läsande av manus.

Berättaren kommunicerar med publiken.

Barnen får ge uttryck för sin inlevelseförmåga.

Entreprenörskap i skolan

Vad är entreprenöriellt lärande?
Jag tycker att projektet stundtals påminner om ett entreprenöriellt lärande. Detta lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.
Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande.
Ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där resultatet kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt.

Varför ska skolan hålla på med entreprenörskap?
Att lära sig lösa problem, planera sitt arbete och att samarbeta med andra är viktiga ingredienser för individen och för samhällets utveckling. Detta arbetssätt måste barnen få börja med tidigt så det blir en naturlig del av deras vardag i skolan. Träning ger färdighet.

De nya styrdokumenten om entreprenörskap
Den nya skollagen tar upp entreprenörskap. Läroplanen och kursplanerna för grundskolan, betonar vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap. Där sägs att eleverna ska stimuleras att med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i handling. Entreprenörskap ses som en nyckelkompetens för det livslånga lärandet.





Reflektion

Barnen har fått göra en enskild reflektion kring allt vi jobbat med under projektets gång. De fick först titta i helklass på bloggen då vi också gick igenom allt vi gjort. Vi konstaterade tillsammans att det är ganska mycket och det är inte slut än. Barnen fick ett papper där de på ena sidan skulle skriva det som varit bra och på den andra sidan vad som varit dåligt. De skulle också försöka skriva ner varför de tycker som de gör. Överlag måste jag säga att så gott som alla barnen varit mest positiva. Men visst finns det saker som de också tyckt varit lite jobbiga och svåra.

 

Lennart ger respons

Barnen har som jag tidigare berättat skrivit brev till Lennart Hellsing och berättat om vårt projekt. I början av februari fick F-1 C respons av honom i form av ett handskrivet brev. Tack så mycket Lennart Hellsing, säger vi.

Projektet breddas

Vi har under projektets gång utvidgat det. Barnen har fått reda på vem Lennart Hellsing är och vilka andra sagor, berättelser, rim, ramsor och sånger som han skrivit. De har t.o.m. skrivit ett brev till honom. Vid några tillfällen har barnen i klassen fått olika sånger att arbeta med. Sången skulle gruppen man var med i framföra inför hela klassen. De skulle även rita en bild som skulle föreställa något från sången.

I Lennart Hellsings bok ABC finns en sida under bokstaven R där allting är annorlunda, varm glass, en hund som är ute och går med husse, en katt som säger vov etc. Barnen fick i uppgift att göra en annorlunda bild och resultatet blev väldigt roligt och tokigt.

Lennart Hellsing/Poul Ströyer

Barn i F-1 C

Under resans gång har barnen också fått möta alitteration som ofta förklaras med att alla ord i en och samma mening börjar på samma bokstav t ex. Rövaren Romulus rövade raskt rövaren Remulus romerska ringar. Det är inte nödvändigt att orden med gemensam begynnelsebokstav följer direkt på varandra. Ibland kan effekten uppnås ändå.

Trolleri på film

3.1 BILD
Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka. lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa.

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att bl. a. skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.
(LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011, s. 20)

Vid ett tillfälle fick barnen pröva på att trolla på "riktigt". Hur kan man luras på film? Barnen fick jobba två och två och de fick i uppdrag att antingen trolla bort något eller fram något samt att hitta på en trollformel.

Porträtt av Lennart Hellsing

Manusarbete

Som jag nämnt tidigare ska projektet mynna ut i en teater. Och för att det ska kunna bli det är det ju bra att ha ett manus med repliker. Tanken är att manuset helt och hållet ska bygga på barnens idéer. Från början var det meningen att barnen skulle hitta på repliker med inspiration från verserna som de blev tilldelade. Men istället gled vi in på trollkarlens barndom och vad som hänt innan sången börjar. Alla grupperna fick fundera kring detta och det visade sig att barnen hade massor av idéer.

En av idéerna var att Trollkarlen hade gått i en trolleriskola när han var liten. Det fanns även en konflikt mellan Kejsaren och Trollkarlen. Konflikten i historien dök upp pga. en lek vi gjorde i klassrummet. Leken gick ut på att jag sa: Kejsaren av Kina gillar inte te, men han gillar kaffe. Sen fick varje barn säga en sak som de trodde att Kejsaren gillade. Vad barnen inte visste var att det var boksaven T och inte drycken te som det handlade om. När barnen sedan hade samlats i sina grupper var det en grupp som hade leken i åtanke. En flicka sa till mig att Kejsaren inte gillar Trollkarlen eftersom han har bokstaven T i sig. Detta fick gruppen bygga vidare på och konflikten mellan dessa två var ett faktum. Andra ideer som barnen hade var:

• Trollkarlen blev träffad av en magisk meteorit.
• Han köpte en trollerilåda och övade och övade.
• Hans kompisar var trollkarlar.
• Han slog fram handen så att hans mamma och pappa försvann.

Konflikten mellan Trollkarlen och Kejsaren tar form.

Allt som barnen har skrivit i de olika grupperna har de fått respons på. Det är tvunget för att de ska kunna utveckla scenerna i manuset. Att skriva ett manus är inte helt enkelt för barnen eftersom de hela tiden måste ha i åtanke vilka personer som är med i scenen, i vilken miljö som scenen utspelar sig i, att det som sägs ska föra handlingen framåt osv. Det är en stor utmaning både för barnen och för oss pedagoger men också utvecklande och spännande. Leken har under projektet visat sig vara väldigt viktig. En grupp lekte sig till vad som skulle sägas i en scen. De blev samtidigt filmade. Efteråt kunde de sätta sig i lugn och ro med digitalkameran och titta på sin lek samtidigt som de kunde skriva ner vad som sas. Dagens teknik är underbar!

Exempel på responsfrågor som barnen har fått jobba med:

• Varför skulle mamman, pappan och trollkarlen gå hem till Kejsaren?
• Var trollkarlen och Kejsaren ovänner innan de kom hem till honom?
• Säger dom inget till varandra innan de börjar bråka?
• Bor det någon mer hemma hos Kejsaren?
• Vad händer efter att trollkarlen råkat trolla bort sin mamma och pappa?
• Vad händer i den magiska trolleriskolan innan meteoriten kraschar?
• Är barnen i skolan dumma mot honom eftersom han ska hämnas på alla dumma? Vad säger dom?

Blivande manus.

1,5 cm tankar och repliker från barnen.

Ett bord med barnens egetproducerade manus.

Vilka fantastiska barn!

Färdigt manus

Barnens ord.

En lek som resulterade i ett manusutdrag.

Trollspöet

När jag under en dramaövning lät barnen bli förvandlade till olika saker med hjälp av en gammal käpp väcktes tanken om att barnen skulle få tillverka egna trollspön. Efter att barnen hittat sin pinne som skulle vara mellan 30 - 45 cm var det dags att måla och pynta den.

Två färdiga trollstavar.

När barnen hade målat och pyntat färdigt sin trollstav skulle de komma på ett namn till den. En liten historia om trollstaven om var de hittat den och vad dess krafter är skulle barnen också skriva ner. Jag inledde med att läsa upp historien kring den trollstav som jag tillverkat under projektets gång.

Barnen var väldigt fokuserade på att få höra historien kring trollstaven jag "hittat" och jag läste upp brevet som du kan se ovanför. Det står följande:

Starnfall

Detta trollspöet hittades vid stranden långt upp i norra Sverige

 av en gammal man vid namn Ludwig. Året var 1702.

Det sägs att spöet kan få saker och levande att lysa upp eller glittra.

Iakta försiktighet vid användandet annars kan det resultera i blindhet.

Kari 1812

Sedan fick barnen börja fantisera kring sina egna trollstavar och skriva ner sina tankar och funderingar. För att pappret sedan skulle se gammalt ut fick barnen lägga sitt papper i en låda och därefter hälla kaffe på det. Sen värmde vi pappret i ugnen och vips hade vi förvandlat ett sprillans nytt papper till ett gammalt, gulnat och fingrat papper som skulle se flera hundra år gammalt ut.

Historien om ett trollspö.

Kaffet på!

Färdigt!