Trolleri på film

3.1 BILD
Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka. lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa.

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att bl. a. skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.
(LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011, s. 20)

Vid ett tillfälle fick barnen pröva på att trolla på "riktigt". Hur kan man luras på film? Barnen fick jobba två och två och de fick i uppdrag att antingen trolla bort något eller fram något samt att hitta på en trollformel.

Porträtt av Lennart Hellsing

Manusarbete

Som jag nämnt tidigare ska projektet mynna ut i en teater. Och för att det ska kunna bli det är det ju bra att ha ett manus med repliker. Tanken är att manuset helt och hållet ska bygga på barnens idéer. Från början var det meningen att barnen skulle hitta på repliker med inspiration från verserna som de blev tilldelade. Men istället gled vi in på trollkarlens barndom och vad som hänt innan sången börjar. Alla grupperna fick fundera kring detta och det visade sig att barnen hade massor av idéer.

En av idéerna var att Trollkarlen hade gått i en trolleriskola när han var liten. Det fanns även en konflikt mellan Kejsaren och Trollkarlen. Konflikten i historien dök upp pga. en lek vi gjorde i klassrummet. Leken gick ut på att jag sa: Kejsaren av Kina gillar inte te, men han gillar kaffe. Sen fick varje barn säga en sak som de trodde att Kejsaren gillade. Vad barnen inte visste var att det var boksaven T och inte drycken te som det handlade om. När barnen sedan hade samlats i sina grupper var det en grupp som hade leken i åtanke. En flicka sa till mig att Kejsaren inte gillar Trollkarlen eftersom han har bokstaven T i sig. Detta fick gruppen bygga vidare på och konflikten mellan dessa två var ett faktum. Andra ideer som barnen hade var:

• Trollkarlen blev träffad av en magisk meteorit.
• Han köpte en trollerilåda och övade och övade.
• Hans kompisar var trollkarlar.
• Han slog fram handen så att hans mamma och pappa försvann.

Konflikten mellan Trollkarlen och Kejsaren tar form.

Allt som barnen har skrivit i de olika grupperna har de fått respons på. Det är tvunget för att de ska kunna utveckla scenerna i manuset. Att skriva ett manus är inte helt enkelt för barnen eftersom de hela tiden måste ha i åtanke vilka personer som är med i scenen, i vilken miljö som scenen utspelar sig i, att det som sägs ska föra handlingen framåt osv. Det är en stor utmaning både för barnen och för oss pedagoger men också utvecklande och spännande. Leken har under projektet visat sig vara väldigt viktig. En grupp lekte sig till vad som skulle sägas i en scen. De blev samtidigt filmade. Efteråt kunde de sätta sig i lugn och ro med digitalkameran och titta på sin lek samtidigt som de kunde skriva ner vad som sas. Dagens teknik är underbar!

Exempel på responsfrågor som barnen har fått jobba med:

• Varför skulle mamman, pappan och trollkarlen gå hem till Kejsaren?
• Var trollkarlen och Kejsaren ovänner innan de kom hem till honom?
• Säger dom inget till varandra innan de börjar bråka?
• Bor det någon mer hemma hos Kejsaren?
• Vad händer efter att trollkarlen råkat trolla bort sin mamma och pappa?
• Vad händer i den magiska trolleriskolan innan meteoriten kraschar?
• Är barnen i skolan dumma mot honom eftersom han ska hämnas på alla dumma? Vad säger dom?

Blivande manus.

1,5 cm tankar och repliker från barnen.

Ett bord med barnens egetproducerade manus.

Vilka fantastiska barn!

Färdigt manus

Barnens ord.

En lek som resulterade i ett manusutdrag.

Trollspöet

När jag under en dramaövning lät barnen bli förvandlade till olika saker med hjälp av en gammal käpp väcktes tanken om att barnen skulle få tillverka egna trollspön. Efter att barnen hittat sin pinne som skulle vara mellan 30 - 45 cm var det dags att måla och pynta den.

Två färdiga trollstavar.

När barnen hade målat och pyntat färdigt sin trollstav skulle de komma på ett namn till den. En liten historia om trollstaven om var de hittat den och vad dess krafter är skulle barnen också skriva ner. Jag inledde med att läsa upp historien kring den trollstav som jag tillverkat under projektets gång.

Barnen var väldigt fokuserade på att få höra historien kring trollstaven jag "hittat" och jag läste upp brevet som du kan se ovanför. Det står följande:

Starnfall

Detta trollspöet hittades vid stranden långt upp i norra Sverige

 av en gammal man vid namn Ludwig. Året var 1702.

Det sägs att spöet kan få saker och levande att lysa upp eller glittra.

Iakta försiktighet vid användandet annars kan det resultera i blindhet.

Kari 1812

Sedan fick barnen börja fantisera kring sina egna trollstavar och skriva ner sina tankar och funderingar. För att pappret sedan skulle se gammalt ut fick barnen lägga sitt papper i en låda och därefter hälla kaffe på det. Sen värmde vi pappret i ugnen och vips hade vi förvandlat ett sprillans nytt papper till ett gammalt, gulnat och fingrat papper som skulle se flera hundra år gammalt ut.

Historien om ett trollspö.

Kaffet på!

Färdigt!

Hur kan 8 bli 19?

Hur kan vi förena kultur med matematik? Det är en viktig fråga för att vi ska kunna göra det så meningsfullt som möjligt för våra barn i skolan. Barn idag befinner sig en stor del av dygnets timmar i populärkulturen. Kanske ännu mer än när vi vuxna var små. Jag minns själv fortfarande när jag såg fram emot lördagens tre tecknade filmer på den danska TV-kanal som vi i Skåne var lyckligt lottade att ha under 70-talet. Nu är det tecknad film, TV, musik, böcker, dataspel etc. hela tiden, samtidigt som det också är så mycket mer tillgängligt.

Det gäller för oss vuxna och barn att mötas och förstå varandra. Hur mycket kan vi egentligen få ut av en sångtext?

I "Trollkarlen" sjunger vi: "Där bodde en trollkarl som trollade så att åtta blev nitton och nitton blev två." Helt plötsligt blev sången till matematik. Två grupper av barnen fick vid ett tillfälle ett papper. På papprena stod det:

• Hur kan 8 bli 19?
• Hur kan 19 bli 2?

Barnen i gruppen försökte lösa problemen tillsammans. Med lite tid lyckades barnen komma fram till olika lösningar. En lösning var att bara räkna från 8 upp till 19. En annan fundering som dök upp hos ett barn var: - Om jag är 8 år och ska någon gång bli 19 år, hur många år måste jag vänta då? Plötsligt började de göra egna räknesagor.

Hösten 2011 sändes på SVT ett program som hette "Helt magiskt". Bolibompa har visat "Den itusågade kaninen" och de flesta barnen känner till Harry Potter. Alla har det gemensamma att de handlar om trollkarlar och magi. Jag kände genast att ett tema om detta kanske skulle passa in och framförallt i barnens erfarenhetsvärldar. Så att barnen skulle få göra egna trollstavar kändes som ett naturligt moment i projektet.

Leta upp en pinne med dessa mått.

Vid ett tillfälle fick alla barnen i klassen i uppgift att leta upp en pinne utomhus. Två och två med en linjal som var 30 cm lång begav de sig ut på trollstavsjakt. Att vara två visade sig vara bra eftersom de då kunde hjälpa varandra att hålla pinnen eller staven respektive mäta den. Pinnen skulle vara mellan 30 – 45 cm lång. Vare sig kortare eller längre. Hur gör jag då när pinnen är längre än linjalen? Det adderades och mättes om vartannat.

Introduktion

Hej och välkomna till vårt projekt som handlar om Trollkarlen, en sång som är skriven av Lennart Hellsing. Vi har analyserat den och pratat om innehållet på olika vis. Jag heter Fredrik och jobbar på Roslättsskolan i Svedala i en klass med förskolebarn (sexåringar) och ettor. Tanken är att projektet ska mynna ut i en teaterpjäs som är skriven av barnen själva. Här kan du hitta texten till låten som vi arbetat med:

http://www.barnvisor.net/

Lennart Hellsing är en erkänd poet och barnboksförfattare som debuterade 1945 med Katten blåser i silverhorn. Efter mer än 60 år i barnboksvärlden är han fortfarande en nydanare inom svensk barnlitteratur. Några kända barnböcker han skrivit är Sjörövarbok, Boken om Bagar Bengtsson, ABC-bok. Du kan läsa mer om Lennart Hellsing på sajten Hellsingland.

http://www.hellsingland.se/

Lennart Hellsing

Barnen i klassen fick börja med att vi tillsammans sjöng sången. Därefter blev barnen uppdelade i fem grupper. Varje grupp fick sen en vers i sången att arbeta med, grupp 1 fick vers 1, grupp 2 fick vers 2 osv. Vid första tillfället skulle de tillsammans läsa och begrunda innehållet i sin vers, leta upp rimord, skriva upp ord som de inte förstod. Sedan fick gruppen tillsammans presentera i helklass vad de kommit fram till. Barnen ritade också en bild kring innehållet i sin vers. 

Barnens bilder från sången.

Frågor och funderingar som dök upp i de olika grupperna kunde vara:

Vad är en fregatt?

Vad är Indialand och Himalaya?

Vad är det för skillnad på en flod, en å och en bäck?

Vad är en Kejsare för något? 

Barnens funderingar har vi gemensamt pratat om i klassen. Eftersom vi numera har projektor i klassrummet så har vi kunnat använda oss av Google Earth när vi spanat in var sången utspelar sig, nämligen i Indien. Barnen fick även se en film som handlade om en pojke och hans familj som bor under knapra förhållanden (i alla fall i våra ögon sett) i Indien.

En buss som den indiska pojken åkte i filmen.